Emelie och Astro

2017/11/30
Idag var första gången på ett tag vi körde ett ordentligt pass, hade ingen plan när jag tog ut han ur bilen, men som alltid blir våra pass bättre då. Jag älskar att träna honom och gå efter magkänslan, köra på efter vad som känns rätt och det märks att han gillar det också. När jag har en urlagd plan i förhand, beter jag mig annorlunda troligtvis, för jag får svårt då att se vad jag har framför mig och blir för fokuserad på planen.
Jag presterar som bäst när jag ser min hund och bara kör, ta idag som exempel. Idag är nog bland de bästa passen vi haft, jag lyckades för första gången få hans frustration till någonting positivt. 
I vanliga fall när Astro blir frustrerad, slår det direkt över till stress och det blir ingenting bra gjort, han agerar på varenda impuls han har, bra som dålig. Han blir även väldigt lättstött när han hamnar här, det är här rädslorna har spruckit hål på vår bubbla vi tidigare haft. För när han var yngre kunde ingenting störa ut honom i träningen, men nu har han tex fått det lite svårt med människor nära inpå som han inte känner när vi tränar om jag inte får ihop honom. Han överanalyserar allting och då han har så starka minnesbilder och inte släpper och går vidare, har detta blivit ett litet hinder i vår träning. Senaste tiden har vi börjat hitta tillbaka igen till vår bubbla, den blir mindre genomskinlig och snart ska han förhopningsvis inte se ut, utan ha ögonen på mig hela tiden. 
Men tillbaka till idag, någonting i vår krypträning hände, han tappade lugnet och förståelsen och stressen kröp in och med den några "olater" som jag inte ens tror han själv vet varför han gör. Men idag när han blev frustrerad, fångade jag upp han innan det han bli stress och han tog på sig sin tänkarhatt, någonting man inte alls ser ofta på Astro. Han gick in i ett sånt fokus, inga ljud, ingen stress och vilket pass han levererade efter det! Jag fick nästan gåshud utav att köra honom, hans lägsta nivå är rätt hög så han går ofta rätt bra, men det är inte lika konternueligt vi har pass som gör att vi går frammåt i utvecklingen, vi står ofta och stampar på samma tre steg fram och tillbaka. Behöver jag ens säga att jag log hela vägen hem? Detta pass ska jag analysera, försöka hitta exakt vad jag gjorde och sätta det i användning i varje pass, jag hoppas att detta verkligen ska ge oss styrka och skapa en tryggare och säkrare Astro. 

Jag hoppas att hälften utav det jag skrev iallafall låter lite logiskt, mina ord känns lika spridda som mina tankar just nu, men känner mig så lycklig att jag var tvungen att skriva ner allt på en gång!